Av naturliga orsaker finns det rätt mycket skrivet material om Sitting Bulls död. Men att det även finns målningar av siouxkonstnärer som skildrar mordet på hövdingen är kanske lite förvånande för de flesta av oss. För siouxerna var det inte märkligt, de var vana vid visuellt berättande. Den mest kända målningen som skildrar Sitting Bulls död är gjord av siouxen Amos Bad Heart Bull.
Amos Bad Heart Bull
Amos Bad Heart Bull var en talangfull och mycket produktiv konstnär som saknade en formell utbildning. Han föddes i Wyomingterritoriet 1869 och tillhörde oglalastammen. Amos indiannamn var Eagle Bonnet. Det var först omkring 1898 som han fick namnet Amos Bad Heart Bull. Hans pappa hette Bad Heart Bull och mamman Red Blanket. Familjen tillhörde bandet Soreback med He Dog som ledare. Amos pappa var bror till He Dog och Short Bull Grant (som inte får blandas ihop med en annan Short Bull som var en minneconjou och aktiv i andedansrörelsen).
Bandledaren He Dog (Sunka Bloka 1840-1936) var son till en hövding som hette Black Rock och hans hustru Blue Day, som var syster till Red Cloud. Det var under 1860-talet som He Dog blev ledare för ett litet band som kallades för Soreback och som blev nära associerad med Red Clouds band, Bad Faces. He Dog och hans bandmedlemmar deltog i det stora siouxkriget mellan åren 1876 till 1877. Sommaren 1876 deltog de i striden vid Rosebud och striden vid Little Bighorn. Bandet var närvarande vid Slim Buttes i september 1876 och Wolf Mountain i januari 1877.
På grund av hunger kapitulerade He Dog och hans band tillsammans med Crazy Horse i maj 1877 vid Red Cloud-agenturen i Nebraska. Det var troligen där som indianfotografen S. D. Mitchell tog bilden på honom. Tillsammans med Crazy Horse lät sig He Dog och Short Bull bli värvade som indianspejare av löjtnant William P. Clark vid Camp Robinson. Efter mordet på Crazy Horse i september 1877 flydde många medlemmar av Soreback-bandet, därav familjen Bad Heart Bull, till Spotted Tail-agenturen och kort därefter tog de sig tillsammans med andra oglalasiouxer över gränsen till Kanada för att ansluta sig till Sitting Bull där. Familjen Bad Heart Bull återvände till USA 1880 och kapitulerade vid Fort Keogh. Sommaren 1881 skickades de till Standing Rockreservatet och 1882 slog de sig ner för gott i Pine Ridgereservatet.
Amos pappa var bandets historiker och hade bland annat till uppgift att upp-teckna en sorts kalender eller krönika över bandets historia. Trogen siouxernas konsttradition målade Amos pappa en bild på en djurhud som symboliserade den allra viktigaste händelsen för varje år. Kanske blev Amos Bad Heart Bull inspirerad av sin pappas konstnärskap för redan i tidig ålder började han rita bilder som skildrade hans folks traditioner och historia.
Amos tog värvning som spejare för den amerikanska armén 1890 och blev då förlagd vid Fort Robinsson i Nebraska. Där lärde han sig engelska av amerikanska soldater. Samma år köpte Amos en begagnad bokföringsbok och började i den rita en serie teckningar som skildrade historiska händelser som var viktiga för oglalafolket.
När Amos Bad Heart Bull dog 1913 ärvde hans yngre syster Dolly Pretty Cloud boken. Några år senare lät systern Helen Heather Blish, som hade tagit sin akademiska examen vid universitetet i Nebraska, att studera boken för sin doktorsavhandling. Det visade sig att boken innehöll 400 sidor med Amos teckningar. När Dolly Pretty Cloud dog 1947 begravdes boken med henne. Som tur var hade professor Hartley Burr Alexander, som var Helens professor, fotograferat alla teckningar i boken.
Händelserna som Amos Bad Heart Bull skildrar i sina teckningar var inte självupplevda, utan bygger på oglala-siouxernas muntliga berättelser. Troligen har farbröderna He Dog och Short Bull berättat många och spännande historier som ägde rum under det stora siouxkriget för Amos.
Det var 1890 som Amos började producera teckningar som skildrade oglalasiouxernas liv innan de tvingades in i reservat. Boken som han använde var till formatet 20x30 centimeter och hade linjerade och numrerade sidor. Amos teckningar tog upp en mängd olika ämnen som omfattade dagliga sysslor såsom jakt, lekar och mäns uppvaktning av kvinnor, ceremonier som soldansen, krigarsällskapen och andedansen som kom 1890, samt krigsföring mot kråkindianer och strider mot de vita vid Rosebud och Little Bighorn.
Amos producerade en serie på sex teckningar som hade som tema den tragiska händelsen vid Wounded Knee den 30 december 1890. En av dessa teckningar tar upp mordet på Sitting Bull, som ägde rum två veckor tidigare. Amos gjorde här en klar koppling mellan mordet på Sitting Bull och vad som senare hände vid Wounded Knee.
Amos teckning visar en interiör av Sitting Bulls timmerstuga. Han har valt att skildra två händelser i samma teckning som i verkligheten ägde rum vid olika tillfällen på morgonen den dagen. Att göra så var ett vanligt grepp inom ledgerkonsten. På traditionellt vis tecknade Amos fyra indianpoliser som just har omringat Sitting Bull och är i färd med att föra ut honom. Han har även valt att skildra det efterföljande mordet på hövdingens son Crowfoot. Han har tecknat Crowfoot sängliggande och en femte indianpolis som står vid sänggaveln med en pistol i handen som han riktar mot Crowfoot.
Thomas Stoneman
Två målningar som beskriver hur Sitting Bull blir gripen av indianpoliser finns idag i förvar hos the State Historical Society of North Dakota i Bismarck. Båda målningarna är utförda på bomullsduk av Thomas Stoneman som var en yanktonai-dakota.
Stoneman var indianpolis och ingick i den 43 man starka polisstyrka som hade till uppgift att gripa Sitting Bull den där ödesdigra morgonen den 15 december 1890. Vid gripandet hade Stoneman sedan länge tagit avstånd från sitt tidigare indianliv. Han hade accepterat den vite mannens livsstil. För att visa det utåt hade han klippt sitt hår kort och bar den vite mannens kläder. Därför såg han inga problem med att låta sig bli värvad som indianpolis på Standing Rockreservatet, även om han var tvungen att tillrättavisa siouxer som levde ett traditionellt liv. Som de flesta indianpoliser hade han en negativ syn på Sitting Bull och hans anhängare, som han ansåg var primitiva och en skam för sitt folk.
En av Stonemans målningar skänktes av Margaret Bingenheimer till the State Historical Society of North Dakota år 1937. Margaret var hustru till George Bingenheimer som hade varit agent i Standing Rockresevatet. Denna målning är utförd i blyerts och tusch på bomullsduk. När målningen kom till vet man inte Den visar ett stort antal indianpoliser och deras motståndare som är inblandade i en stor strid. Stoneman var noga med att få med viktiga detaljer i gripandet av Sitting Bull. Den centrala scenen i målningen är själva gripandet av hövdingen vid hans timmerstuga och hur han tvingas bort från stugan. Liksom Amos Bad Heart Bull har Stoneman tecknat flera olika händelser på en och samma målning. Således har han även ritat Sitting Bulls döda kropp på marken med ett svart streck målat över halsen. Efter striden slog Holy Medicine Sitting Bulls ansikte med ett ok. Holy Medicine ville hämnas sin brors, indianpolisen Strong Arm eller Armstrong död i striden. Det lilla svarta strecket skall föreställa oket.
Thomas Stonemans målning. Klicka för större bild
Stoneman har varit noggrann med att visa var de olika poliserna har posterat sig under striden och var de vita soldaterna med sin kanon ställde upp sig för att försvara poliserna mot Sitting Bulls krigare. Handskrivna texter identifierar de flesta deltagarna. Eftersom Stoneman själv deltog i striden har han ägnat stor uppmärksamhet åt poliserna och deras gärningar. Sitting Bull och hans anhängare kommer i andra hand. De flesta av Sitting Bulls anhängare är målade utan kroppar medan poliserna är avbildade som hela människor med polisernas speciella hattar, uniformer och polisbrickor. Stoneman tar en klar ställning för polisernas handling som ledde till Sitting Bulls död. Det är som om han vill rannsaka sig själv.
Jaw
Jaw (Chehupa) från Standing Rockreservatet var en annan siouxindian som har skildrat Sitting Bulls död i målningar. Jaw föddes 1850, hans pappa var en sans arc och mamman en hunkpapa. Jaw var inte bara en krigare utan även en duktig tecknare och historiker. Han målade stridscener och minst en vinterkrönika på bomullsduk. Han tecknade även på papper och en av dessa ledgerteckningar föreställer Crazy Horse och Sitting Bull.
Crazy Hose och Sitting Bull
I en av Jaws krigsmålningar ger han prov på sin tid som krigare. Målningen som är utförd på bomullsduk skildrar en hästräd mot ett kråkindianläger. Räden resulterade i att siouxerna stal 75 hästar utan att vare sig väcka eller döda någon av lägerinvånarna. Eftersom Jaw var ledare för gruppen tog han äran åt sig att ha stulit alla hästar. I denna målning bryter Jaw mot den traditionella ledgerkonsten genom att måla flera olika händelser i kronologisk ordning före, under och efter räden på samma duk. Konstnären själv förekommer sju gånger i målningen. Han har målat sig själv iklädd en vit filtjacka med huva, blå tygleggings och en djurhud. Denna mycket speciella målning samlades in av etnologen Frances Densmore någon gång mellan åren 1913 till 1917.
Klicka på bilden för mer information
Jaw producerade två målningar som skildrar mordet på Sitting Bull. De är ganska lika och överensstämmer med samtida berättelser om hur gripandet och mordet på hövdingen gick till. Målningarna är gjorda på en fyrkantig bomullsduk. Jaw har använt flytande material som tusch och färg i olika nyanser. Målningarna är inte signerade. Men genom att jämföra konstnärens teknik, hur hästar och människor är ritade, har man kommit fram till att det är Jaw som är konstnären.
Vi vet inte om Jaw var ögonvittne till mordet på Sitting Bull. Vi vet att han tillhörde ett band med medlemmar som var både indianpoliser och anhängare till Sitting Bull. En av målningarna, som nu ägs av North American Heritage Center i Bismarck i Nord Dakota, skänktes troligen av musikforskaren Frances Densmore. Densmore arbetade mellan åren 1913 till 1914 med siouxindianer i Standing Rockreservatet och en av hennes informatörer var just Jaw.
I målningen från Bismarck (bilden är klickbar) har Jaw målat Sitting Bulls stuga som hövdingen spenderade sin sista natt i. Stugan är placerad mitt i målningen. Jaw har även målat dit Sitting Bulls Ghost Dance Lodge och hans Offering pole med bitar av olikfärgade tygbitar som hade offrats till the Great Spirit. Huvudfiguren Sitting Bull förekommer vid tre olika ställen i målningen. Varje framträdande indikerar olika tidspunkter i skeendet. Det första porträttet på Sitting Bull är vid offerpålen. Genom att placera hövdingen där gör konstnären en klar koppling mellan Andedansen och gripandet av Sitting Bull. Sitting Bulls andra position är vid stugan. Han håller just på att bli bortförd av tre indianpoliser. Det sista porträttet på Sitting Bull visar honom liggande död på marken.
Det finns rester av handskrivna textkommentarer på målningen. Man tror att de har kommit till efter att målningen gjordes. Texterna identifierar föremål som Sitting Bulls två stugor och de olika deltagarna i händelsen. Tyvärr har dessa texter och även många av figurerna bleknat och nästan försvunnit på grund av ålder.
Jaws Bismarck-målning är mera detaljerad och har större figurer jämfört med Stonemans målningar. För Jaw har det varit viktigt att avbilda Sitting Bull och hans följeslagare. Utan någon diskriminering återger han mera detaljerat än Stoneman olika individers handlande från båda lägren. Jaw har till och med varit noga med att rita vita halsdukar som bars av indianpoliserna så att de kunde känna igen varandra i mörkret. För att återge Sitting Bulls anhängare korrekt har Jaw målat dem klädda i andedansskjortor. Jaw har ritat ungefär lika många indianpoliser som anhängare till Sitting Bull. Genom att göra så tar han till skillnad från Stoneman inte ställning till om det som hände var rätt eller fel.